Att bedöma risk är ingen lätt uppgift och riskbedömning av kemiska produkter är inget undantag.
I grunden handlar det om att bedöma sannolikheten för att något farligt ska hända och konsekvenserna det får om den faran blir verklighet. Det är för enkelt att säga att Risk = Sannolikhet x Konsekvens, men det pekar ändå i rätt riktning.
Oavsett om det blir lätt eller svårt så är riskbedömning en kritisk uppgift att lösa i arbetsmiljöarbetet och ökad kunskap är alltid en bra start. Vi bad vår expert Josefin Hedlund sammanställa en introduktion till ämnet: Vilka verksamheter ska göra en riskbedömning? Vad ska bedömas? Vad ska bedömningen resultera i? Vems ansvar är det?
Frågorna hopar sig, KemRisk har svaren.
Att handskas med kemikalier kan medföra risker som alla berörda bör känna till. Det finns flera sätt att förmedla och förstå riskerna med en kemikalie men ett av de viktigaste momenten är att bedöma riskerna för när just du använder kemikalien.
Detta kallas att göra en riskbedömning.
Vad är en riskbedömning?
En riskbedömning är en bedömning av hur stor risken är att skadas när man arbetar med exempelvis en kemisk produkt eller ett ämne som har bildats, en så kallad kemisk riskkälla. Riskbedömningen används för att avgöra om åtgärder behöver vidtas för att arbetet ska ske på ett säkert sätt för att undvika att fara uppstår.
Hur en riskbedömning ska göras och hur kartläggningen av riskerna ska se ut regleras i flera regelverk, bland annat arbetsmiljölagstiftningen, egenkontrollförordningen och kunskapskravet i Miljöbalken.
Vem ska göra en riskbedömning?
Det finns ingen enkel checklista som kan ge ett svar på den frågan. Alla verksamheter som hanterar kemikalier eller där kemiska riskkällor kan förekomma ska genomföra en riskbedömning, oavsett hur stor eller liten risken i förväg förväntas vara. Generellt kan man säga att ju farligare produkter som hanteras och ju mer riskfyllda arbetsmoment de ingår i, desto viktigare att det finns riskbedömningar på plats. Ibland kan det uppfattas som självklart att risken kring en viss kemisk produkt är låg, men bara tanken i sig utgör faktiskt en klar risk. Det är vanskligt att direkt avfärda en risk som ännu inte bedömts.
Vad ska riskbedömas?
Riskbedömning ska göras för alla farliga kemiska produkter, men är även bra att göra för oklassificerade (till synes ofarliga) produkter för att säkerställa att inga andra faror föreligger och så att man har dokumenterat att de faktiskt inte är farliga.
Det är dock inte bara kemikalier som man kan riskbedöma. Alla sorters arbetsmoment kan genomgå en riskbedömning i olika stor utsträckning.
Exempel på dessa kan vara:
- Bearbetning av material på olika sätt, t ex slipning
- Heta arbeten, exempelvis svetsning, lödning och vulkning av gummi
- Rivningsarbeten
- Kemiska reaktioner
Man ska inte glömma bort att det inte bara är själva arbetsmomentet eller kemikalien man plockade ner från hyllan som ska riskbedömas. Till följd av ett arbetsmoment kan dessutom ytterligare riskkällor skapas. Dessa kan till exempel vara svetsrök, lödrök, förbränningsgaser, kemiska reaktionsprodukter, olika former av damm och dimma eller rök/ångor från material som upphettas såsom termoplast etc.
Sammanfattningsvis finns det inga gränser för vad som kan genomgå en riskbedömning. Men det finns såklart riktlinjer för hur man ska tänka. Fortsättningsvis kommer vi i denna artikel fokusera på riskbedömning av kemiska produkter och arbetsmomenten kring dem.
Hur ska man tänka när man ska göra en riskbedömning?
Det första man måste göra är att få ett grepp om vilka riskkällor som finns i verksamheten. Detta kan man göra genom att registrera alla kemiska produkter man har och vilka arbetsmoment som är förknippade med dem. Det är också viktigt att notera vart i verksamheten de används, det vill säga på vilken plats eller i vilken lokal.
Man måste därmed göra två separata riskbedömningar för en kemikalie som används i två olika arbetsmoment, då dessa kan medföra olika risker. En bra start är att säkerställa att det finns dokumentation kring de kemiska produkter man har, att det finns tillhörande säkerhetsdatablad och att produkterna är märkta på rätt sätt. Därefter kan man prioritera utifrån de farligaste produkterna.
När man genomför en riskbedömning är det flera saker som man måste ta hänsyn till för att få ett helhetsgrepp om riskerna med produkten i fråga. De huvudsakliga parametrarna är, till att börja med, såklart hur farlig produkten är och hur stora konsekvenserna kan bli om exponering sker på ett olyckligt sätt. Detta ska vägas samman med hur ofta produkten används. En daglig användning medför en större risk än om användning bara sker ett par gånger om året.
Sist men inte minst behöver man ta hänsyn till hur stora mängder av produkten som används vid varje tillfälle. Rör det sig om minimala mängder blir givetvis inte riskerna lika stora som om man använder tonvis. Men glöm inte att allt är giftigt, om kvantiteten är tillräckligt stor.
Den effektivaste och säkraste vägen att få kontroll över kemiska produkter är med hjälp av ett pålitligt och lätthanterat systemstöd. Lagstiftaren specificerar inte i detalj hur en kemikalieförteckning ska vara konstruerad, men informationen ska vara korrekt, finnas lätt tillgänglig och hållas uppdaterad. (Läs mer om kemikaliehanteringssystem i vår FAQ.)
När riskbedömningen är klar
När riskbedömningen är klar ska den ha resulterat i en sammanvägd risk där man har tagit hänsyn till alla nödvändiga parametrar. Om den sammanvägda risken är allt annat än låg, ska man i resultatet av en riskbedömning deklarera hur man kan minska de risker som riskkällan medför. Exempel på detta kan vara att man ska börja använda skyddskläder i större utsträckning eller förbättra ventilationen.
Om den sammanvägda risken är så pass hög att den medför oacceptabla risker i det arbete som utförs bör man som åtgärd överväga att substituera den kemikalie man använder mot någon annan mindre farlig, eller se över om man kan förändra arbetsmomentet så det kan genomföras mindre riskfyllt. Såklart räcker det inte att man bara skriver i sin riskbedömning att vissa åtgärder, för att minska risken, rekommenderas utan dessa ska givetvis genomföras och följas upp med en ny riskbedömning, för att utvärdera om åtgärderna gav resultat.
Alla riskbedömningar ska noggrant dokumenteras och vara tillgängliga för berörda medarbetare, så att alla som kommer i kontakt med riskkällan är medvetna om resultatet av riskbedömningen. Man bör även se över sina genomförda riskbedömningar regelbundet för att säkerställa att de fortfarande är aktuella.
Vems är ansvaret?
Vem är då ansvarig för att det genomförs riskbedömningar? Det högsta ansvaret ligger på arbetsgivaren. Dock betyder detta inte att arbetsgivaren ensam ska göra riskbedömningar för alla riskkällor i verksamheten.
De anställda som hanterar och kommer i kontakt med riskkällorna bör, tillsammans med arbetsplatsens skyddsombud, medverka i arbetet kring riskbedömningarna då det oftast är de som bäst kan beskriva de arbetsmetoder som används och hur de kemiska produkterna hanteras. Att få den anställdes syn på riskkällan är också viktigt eftersom det i processen kan framkomma vilka rutiner som används, samt om rutinerna efterföljs som de ska eller om de behöver ses över. Att få fler att beskriva hanteringen kan ge en överblick över om alla gör på samma sätt eller om någon avviker från det rutinmässiga arbetssättet.
Summering
Sammanfattningsvis är omfattningen av processen kring att göra en riskbedömning väldigt beroende av riskkällans allvarlighet. Oavsett hur farlig riskkällan är och hur stora risker den medför, så är syftet med hela riskbedömningsmomentet att få en uppfattning och överblick över de risker som förekommer i det dagliga arbetet i verksamheten och hur man ska göra för att minska riskerna för allas hälsa och välmående.
Vårt kemikaliehanteringssystem Chemical Management ger dig inbyggt stöd för riskbedömning och en tryggare arbetsmiljö.
Din demo finns några få klick bort.